Läsversionen
Allt som text
Samma platser, steg och fakta som i upplevelsen, med källorna under varje stycke.
1. Räkningen: Vad betalar du för?
En elräkning har fyra delar: själva elen, elnätet, energiskatten och momsen. Hur stora är de, och hur skiljer de sig mellan en lägenhet och en elvärmd villa?
Fråga: Ett vanligt hushåll som använder 2 500–4 999 kilowattimmar el om året. Hur stor del av elräkningen var själva elen andra halvåret 2025? Svar: Ungefär en fjärdedel: 76 öre av 299 per kilowattimme. Den största delen var elnätet, 119 öre. Energiskatt och moms var tillsammans 104 öre.
Nätet är den största stapeln.
Ett hushåll som använder 2 500–4 999 kilowattimmar om året betalade andra halvåret 2025 i snitt 299 öre per kilowattimme. 76 öre var själva elen, 119 öre elnätet, 44 öre energiskatt och 60 öre moms. Momsen är 25 procent och läggs på allt, även på energiskatten.
Mer el, mindre nät per kilowattimme.
Den som använder minst 15 000 kilowattimmar om året, till exempel i en elvärmd villa, betalade 209 öre: 67 öre för elen, 57 för nätet, 44 i energiskatt och 42 i moms. Nätavgiften är till stor del fast, så den blir mindre per kilowattimme ju mer el man använder. Den som använder minst el betalar mest: under 1 000 kilowattimmar om året var priset 635 öre per kilowattimme första halvåret 2026.
När elen blev den största delen.
Andra halvåret 2022 såg det annorlunda ut. Samma vanliga hushåll betalade 380 öre per kilowattimme, och själva elen var 176 öre av dem, nästan hälften. Utanför krisåren 2021–2023 har själva elen varit den minsta delen av räkningen.
Bra att veta
I fasta priser har elen för en elvärmd villa blivit 95 procent dyrare sedan 1996: från 104 till 203 öre per kilowattimme i 2025 års penningvärde. Toppen var 278 öre 2022.
Energiskatten på el var 9,7 öre per kilowattimme 1996, 43,9 öre 2025 och 36,0 öre 2026. När skatten på kärnkraft togs bort efter energiöverenskommelsen 2016 höjdes energiskatten på el för att betala för det.
2. Vändningen: Vad hände 2020?
Fram till 2019 hade hela Sverige nästan samma elpris, och det var lågt. Sedan delade sig landet i ett billigt norr och ett dyrt söder. Vad hände?
Fråga: Före 2020 hade norra och södra Sverige nästan samma elpris. Hur mycket dyrare var elen i SE4, runt Malmö, än i SE1, runt Luleå, under krisåret 2022? Svar: Ungefär två och en halv gånger så dyr: 162 öre per kilowattimme i årsmedel i SE4 mot 63 i SE1. Så sent som 2019 skilde det 2 öre.
Ett land, ett pris.
Sverige delades i fyra elområden i november 2011. Ändå skilde årsmedelpriset mellan SE4 och SE1 som mest ungefär 2 öre per kilowattimme fram till och med 2019. Det året var spotpriset 40 öre i norr och 42 öre i söder. 2015 var det bara 20 öre.
Södern drogs med i gaskrisen.
Ringhals 2 stängdes i slutet av 2019 och Ringhals 1 i slutet av 2020. Det försvann både produktion och förmåga att föra el söderut. 2021–2022 steg gaspriset i Europa, och genom kablarna nådde det SE3 och SE4. Samtidigt var det ont om vatten och vind, och 2022 stod två stora reaktorer still länge. SE4 fick 162 öre i årsmedel, SE1 63 öre.
Krisen gick över, klyftan blev kvar.
Gaspriset föll, men skillnaden mellan norr och söder finns kvar. 2025 var spotpriset 18,5 öre i SE1 och 67 öre i SE4. Flaskhalsen i stamnätet mellan norr och söder är kvar, och reaktorerna i söder är borta. Samtidigt låg SE3 och SE4 under Tysklands pris varje år 2020–2025: 2025 hade Tyskland 99 öre.
Bra att veta
Vintern 2026 steg priset i hela landet, också i norr. Rörligt pris för en elvärmd villa i SE1 var 106 öre per kilowattimme i januari och 113 öre i februari. I oktober 2026 aktiverade regeringen högkostnadsskyddet för SE4.
3. Europa: Är svensk el dyr?
Det sägs ofta att svensk el är dyr. Jämfört med vad? Så här ligger ett vanligt svenskt hushåll mot resten av EU.
Fråga: Räknat i euro med alla skatter: var hamnade ett vanligt svenskt hushåll bland EU:s 27 länder andra halvåret 2025? Svar: Tionde dyrast av 27: 27,1 eurocent per kilowattimme mot EU-snittets 29,0. Första halvåret 2026 steg Sverige till sjätte plats, med 30,6 mot 28,3.
Under EU-snittet.
Andra halvåret 2025 betalade ett svenskt hushåll som använder 2 500–4 999 kilowattimmar om året 27,1 eurocent per kilowattimme med alla skatter. EU-snittet var 29,0, Danmark 33,1 och Tyskland 38,7. Från 2015 till första halvåret 2026 låg Sverige under EU-snittet i 21 av 23 halvår. Räknat i köpkraft låg Sverige på plats 16–26 av 27, alltså i den billigare halvan.
Sjätte dyrast i EU.
Första halvåret 2026 steg det svenska priset till 30,6 eurocent mot EU-snittets 28,3. Sverige blev sjätte dyrast av 27, samma plats som andra halvåret 2021. Priset steg i hela Sverige under vintern, också i norr.
Billig el, dyrt nät.
Delar man upp priset för 2025 syns varför bilden är splittrad. Själva elen kostade 6,9 eurocent i Sverige mot 12,5 i EU, ungefär hälften. Nätet kostade 10,7 mot 8,2, ungefär 31 procent mer än EU-snittet. Skatterna med moms var 9,4 mot 8,3.
Bra att veta
Svensk industri hade EU:s lägsta eller näst lägsta elpris de flesta halvår 2012–2025. Andra halvåret 2025 betalade den 8,5 eurocent per kilowattimme mot EU-snittets 16,0.
I Eurostats siffror för 2022 är elstödet redan avdraget från de svenska priserna, 5,8 eurocent per kilowattimme för ett vanligt hushåll. Det gör jämförelsen med andra länder svårare det året.
4. Norr och söder: Var elen görs och används
Sverige producerar mer el än landet använder. Men produktionen och användningen ligger på olika ställen, och däremellan går stamnätet.
Fråga: Hur stor del av elen som användes i SE4, södra Sverige, producerades där 2021? Svar: Ungefär en tredjedel, eller knappt: 7,1 terawattimmar av 23,9. Resten kom genom stamnätet från norr och genom kablar från grannländerna.
Överskott i norr, underskott i söder.
SE1 och SE2 producerade 77,6 terawattimmar 2021 men använde 26,1. SE3 och SE4 producerade 83,8 och använde 109,8. Vattenkraften ligger i norr och kärnkraften i SE3. Sverige som helhet producerade mer än det använde.
Ledningarna räcker inte till.
Mellan områdena går stamnätet. Det klarar som mest ungefär 3 300 megawatt från SE1 till SE2, 7 300 från SE2 till SE3 och 5 600 från SE3 till SE4. När ledningarna är fulla delar sig priset. Riksrevisionen kallade 2023 statens åtgärder för elsystemet "reaktiva och bristfälligt underbyggda". Tre ledningsprojekt tog 17–20 år, och Svenska kraftnät nådde inte sin egen prognos för investeringar något år 2012–2022.
Gränserna drogs 2011.
Före 2011 hanterade Svenska kraftnät flaskhalsarna inne i landet genom att strypa exporten till grannländerna. Efter ett klagomål från den danska elbranschens organisation erbjöd Svenska kraftnät att dela Sverige i elområden, och EU-kommissionen gjorde åtagandet bindande 2010. Kommissionen räknade med högre priser i söder. Regeringen hade redan i slutet av 2008 gett Svenska kraftnät i uppdrag att börja dela landet.
Bra att veta
En normal vinter saknar SE3 ungefär 5 200 megawatt under den timme då förbrukningen är som störst, enligt Svenska kraftnäts prognos för 2025/26. Vid vintertoppen den 12 januari 2026 importerade Sverige som helhet el.
EU:s översyn av elområdena 2025 fann att ingen av fyra testade nyindelningar av Sverige gav större samhällsnytta. Två varianter med tre elområden skulle flytta 350–530 miljoner euro om året från elkunderna till producenterna.
5. Kärnkraften: Vad betydde reaktorerna?
Sedan 1999 har sex reaktorer stängts, fyra av dem 2017–2020. Hur mycket dyrare blev elen av det, och vem bestämde?
Fråga: Vad drev främst upp elpriset i södra Sverige hösten 2021, enligt den enda modellstudien? Svar: Gaspriset. Med normala bränslepriser hade priset i SE3 och SE4 ungefär halverats i modellen. Med Ringhals 1–2 i drift, och den överföring de bar, hade det blivit 30–45 procent lägre.
Två beslut av regeringen, fyra av ägarna.
Barsebäck 1 och 2 stängdes 1999 och 2005 på regeringens beslut enligt 1997 års avvecklingslag, och staten betalade ägarna ersättning. Oskarshamn 1–2 och Ringhals 1–2 stängdes efter beslut av ägarnas styrelser 2015, när elpriset var lågt och skatten på kärnkraft just hade höjts. Största ägare i Ringhals är statliga Vattenfall. Energiministern svarade riksdagen att Vattenfall fattat beslutet självständigt. Skatten togs bort från 2018, men reaktorerna stängdes ändå 2019 och 2020.
Reaktorerna hade sänkt priset en gaskrishöst.
Den enda studien som räknat på saken modellerade hösten 2021. Med Ringhals 1–2 i drift, och den överföring de antogs bära, hade medelpriset i SE3 blivit 44 euro per megawattimme i stället för 82, och i SE4 75 i stället för 110. Det är 30–45 procent lägre. Studien gjordes av ett danskt konsultbolag åt Energiforsk, som ägs av energibranschen och Svenska kraftnät.
Gaspriset vägde tyngst.
Samma studie säger att priserna drevs främst av höga priser på fossila bränslen. Med normala bränslepriser, utan några extra reaktorer, hade priset blivit ungefär 35 euro i SE3 och 55 i SE4, ungefär hälften. I ett vanligt år skulle Ringhals sänka priset 25–35 procent, men betydligt mindre i kronor. Ingen myndighet har räknat på vad nedläggningarna kostade.
En reaktor som stannar märks.
En arbetsrapport från Institutet för Näringslivsforskning visar att när 1 000 megawatt kärnkraft oplanerat föll bort 2021–2024 steg priset i SE3 med i snitt 16,9 euro per megawattimme, ungefär 28 procent. Osäkerheten är stor, 4,8–29,0 euro. Svenska elkunder bar 42–53 procent av kostnaden och grannländerna resten.
Bra att veta
Reaktorerna i Sverige ägs gemensamt av flera bolag. En studie i Journal of Industrial Economics fann tecken på att samägda reaktorer samordnade sitt underhåll efter 2001. I studiens egen simulering låg ett konkurrensmässigt pris bara 3 procent under det faktiska.
På lång sikt fann en studie från Chalmers att nya reaktorer, när de gamla tagits ur drift, ger ingen eller bara liten kostnadsfördel i ett fossilfritt elsystem 2045.
6. Kablarna: Gör exporten elen dyrare?
Sverige exporterar ungefär en femtedel av sin el. Höjer det priset här, och vem tjänar på det?
Fråga: Om Sverige byggde en ny kabel på 700 megawatt till Tyskland: hur mycket skulle elpriset här stiga år 2035, enligt en modellstudie? Svar: Ungefär 1 euro per megawattimme, 0,97 i modellen. Svenska elkunder skulle förlora 106 miljoner euro om året och producenterna vinna mer, så Sverige som helhet skulle vinna 69 miljoner.
Elkunderna förlorar, producenterna vinner mer.
Forskare vid universitetet i Köln har räknat på Hansa PowerBridge, en kabel på 700 megawatt till Tyskland som regeringen sa nej till 2024. År 2035 skulle elpriset i Sverige stiga med 0,97 euro per megawattimme. Svenska elkunder skulle förlora 106 miljoner euro om året och svenska producenter vinna 176 miljoner, varav 77 miljoner till statliga Vattenfall. Sverige som helhet skulle vinna 69 miljoner.
Kablarna förde in gaskrisen.
Under krisen 2021–2022 var sambandet tydligt. Forskare förklarar prisuppgången i SE3 och SE4 främst med energikrisen i Europa, som nådde hit eftersom marknaderna är sammankopplade. Norra Sverige skyddades av flaskhalsarna. I vanliga år ligger södra Sverige långt under Tyskland: 2025 var spotpriset i SE4 67 öre per kilowattimme och i Tyskland 99.
Sverige får inte strypa kablarna.
EU:s regler kräver att minst 70 procent av förbindelsernas kapacitet erbjuds marknaden. Det var just strypt export som ledde till elområdena 2011. Det Sverige kan göra är att låta bli att bygga nya kablar. Regeringen sa nej till Hansa PowerBridge i juni 2024, och i maj 2026 fick Svenska kraftnät i uppdrag att stryka tre planerade förbindelser.
Bra att veta
Sverige exporterade netto 33,7 terawattimmar el 2025, ungefär en femtedel av produktionen. Från 2001 till 2010 var Sverige ungefär i balans och vissa år nettoimportör.
Åren 2012–2014 var handeln mellan Norden och Tyskland begränsad, mest på grund av flaskhalsar i Tyskland. Energimarknadsinspektionen räknade ut att svenska elkunder vann 434 miljoner euro på det och svenska producenter förlorade 481 miljoner.
7. Nätet: Den största posten
Elnätet är den största delen av många hushålls elräkning, och nätbolaget kan ingen välja. Hur sätts priset, och varför har det stigit?
Fråga: Hur mycket steg hushållens nätavgifter i genomsnitt från 2005 till 2026? Svar: 115 procent, räknat i kronor. Priserna i övrigt steg 49 procent från 2005 till 2025.
Mer än dubbelt så dyr.
Energimarknadsinspektionen, Ei, har räknat ut att hushållens nätavgifter i genomsnitt steg 115 procent från 2005 till 2026, räknat i kronor. Konsumentpriserna i övrigt steg 49 procent från 2005 till 2025. 2025 kostade nätet ungefär 31 procent mer per kilowattimme i Sverige än i EU i snitt.
Statliga Vattenfall höjde mest.
Vattenfall Eldistribution höjde mest, 186 procent. E.ON höjde 131 procent och övriga nätbolag i snitt 119. Nätbolagen hade 2020–2024 en avkastning på ungefär 9 procent, mot ungefär 6,5 för jämförbara europeiska bolag. Varje år lämnade ungefär 80 nätbolag koncernbidrag, sammanlagt ungefär 20 miljarder kronor till andra bolag i samma koncern.
Bolagen vann varje gång.
Ei sätter ett tak för hur mycket varje nätbolag får ta in, med en kalkylränta som avgör avkastningen. Bolagen har överklagat, och domstolarna har höjt räntan i alla tre avslutade perioder: från 5,2 till 6,5 procent för 2012–2015, från 4,53 till 5,85 för 2016–2019 och från 2,16 till 3,39 för 2020–2023. Enligt regeringens direktiv 2026 kan kunderna sannolikt inte överklaga, medan bolagen inte har något att förlora på att göra det.
Bra att veta
Taket för vad nätbolagen får ta in 2024–2027 är sammanlagt ungefär 326 miljarder kronor. När taket beslutades sa en avdelningschef på Energimarknadsinspektionen att regleringen överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader.
Nätbolagen investerar också mer: planerat ungefär 30 miljarder kronor om året 2024–2027, mot 23 miljarder 2020–2023.
8. Pengarna: Vem fick pengarna?
När elpriset rusade 2022 betalade elkunderna i söder mycket mer. Vart tog pengarna vägen?
Fråga: Vem tog emot mest pengar när elpriset rusade 2022? Svar: Staten. Svenska kraftnät, statens affärsverk för stamnätet, tog in 69,1 miljarder kronor i flaskhalsintäkter 2022, varav 48,6 miljarder på gränserna inne i Sverige. Vad producenterna tjänade per elområde är inte kartlagt.
Prisskillnaden blev statens.
När el flyter från ett billigt elområde till ett dyrt tillfaller prisskillnaden nätoperatören. För Svenska kraftnät var flaskhalsintäkterna 0,7–2,3 miljarder kronor om året 2011–2019. 2022 var de 69,1 miljarder, varav 48,6 från gränserna inne i Sverige. Energiskatten på el gav staten 25,0 miljarder samma år, och Vattenfall delade ut 23,4 miljarder. Den utdelningen byggde på två tyska engångsposter, inte på svenska elpriser.
Pengarna samlas på ett konto.
Från 2020 till 2025 tog Svenska kraftnät in 167,2 miljarder kronor i flaskhalsintäkter: 8,2 miljarder 2020, 21,5 miljarder 2021 och 69,1 miljarder 2022, sedan 19–29 miljarder om året. Till det kom 4,1 miljarder som fanns kvar från tidigare år. Pengarna går inte in i statsbudgeten. De förs på ett eget konto hos Svenska kraftnät.
Hälften gick ut igen.
Av de 171,3 miljarderna har 86,0 gått ut. 43,7 miljarder blev elstöd till hushåll och företag 2022–2023, administrationen inräknad. 17,9 miljarder sänkte avgifterna för stamnätet, 15,9 miljarder gick till nätinvesteringar och 8,5 miljarder till mothandel, förluster och underhåll. En omgång elstöd gick till hushåll i hela landet, också i norr, där flaskhalsarna hade skyddat mot de högsta priserna. Elstödet vintern 2021/22, 8,9 miljarder, kom ur statsbudgeten och inte från kontot.
85 miljarder ligger kvar.
I slutet av 2025 fanns 85,3 miljarder kronor kvar, mot 4,1 miljarder i slutet av 2019. Regeringen kallar pengarna en skuld till elkunderna. 64,6 miljarder var placerade hos Riksgälden, statens internbank. Räntan där, 5,4 miljarder 2022–2025, läggs inte till kontot utan blir Svenska kraftnäts egen intäkt. Resten har Svenska kraftnät främst använt till sina egna investeringar i stället för att låna.
Pengarna får inte sänka elpriset.
Enligt EU:s regler ska flaskhalsintäkter i första hand bygga bort flaskhalsarna och i andra hand sänka avgifterna för stamnätet. Elpriset på börsen kan de inte sänka. Elstödet 2022–2023 byggde på EU:s tillfälliga krisregler, och den möjligheten upphörde 1 januari 2024. Från 1 januari 2027 sänker Svenska kraftnät sina avgifter med drygt 8,3 miljarder kronor, och hushållen märker det genom sina nätbolag. I augusti 2026 fick Svenska kraftnät i uppdrag att föreslå hur pengarna snabbare kan komma elkunderna till nytta.
Bra att veta
Energiskatten på el gav staten 25–32 miljarder kronor om året 2018–2025. Den var större än Vattenfalls utdelning varje år utom 2022.
Den som aldrig valt elavtal får ett anvisat avtal. 2015–2021 kostade sådana avtal i snitt 30–120 procent mer än Energimarknadsinspektionens riktmärke, snittet av de tio billigaste rörliga avtalen. I december 2024 hade 7,8 procent av hushållen ett anvisat avtal.
9. Spakarna: Vem bestämmer?
Elpriset bildas på en marknad, men nästan allt runt den är beslut: skatter, nät, kablar, elområden och vem som får bygga. Vem fattar dem, och vem försöker påverka?
Fråga: Partierna redovisar sina bidrag till Kammarkollegiet. Hur många namngivna bidrag från energibolag och energibranschens organisationer finns i redovisningarna 2018–2025? Svar: Inga. I alla 3 168 redovisningar från partierna 2018–2025 finns inget energibolag, ingen energibranschorganisation och inget energiintensivt industriförbund bland de namngivna bidragsgivarna. Bidrag under beloppsgränsen syns bara som summor.
Spakarna sitter på många ställen.
Riksdagen bestämmer energiskatten, den största post Sverige ensamt styr över. Ei och domstolarna bestämmer hur mycket nätbolagen får ta in. Svenska kraftnät bygger stamnätet, och regeringen ger tillstånd till nya kablar. Ägarna bestämde om reaktorerna 2015. Elområdena och reglerna för handeln mellan länder bestäms i EU, och en ändring av elområdena kräver att berörda länder är eniga.
Alla sidor träffar kommissionen.
I EU:s öppenhetsregister syns hur ofta organisationer har mött kommissionens ledning sedan december 2014. Vindkraftens europeiska organisation har haft 164 möten, elbolagens 146, Fortum 96, E.ON 61, Vattenfall 45, Energiföretagen 15 och Naturskyddsföreningen 10. Bland partiernas redovisade bidrag 2018–2025 finns inget namngivet bidrag från energibranschen. Ingen studie har mätt vad lobbying betyder för elpriset. Från 1 juli 2027 får Sverige ett lobbyregister, men det gäller inte kontakter med myndigheter som Ei och Svenska kraftnät.
Nästa höjning kan komma i norr.
Svenska kraftnät räknar med att Sverige använder 136 terawattimmar el 2026 och 192–329 terawattimmar 2050, mest för stål som tillverkas med vätgas i norr. Datacenter kan öka behovet mer. I simuleringarna stiger priset i SE1 från 28 euro per megawattimme till 55–81 euro 2040. Regeringen vill på sikt ha ett enda elområde, och Svenska kraftnäts analys kommer den 29 januari 2027.
Bra att veta
Staten äger Vattenfall och har sedan ett riksdagsbeslut 2010 krävt att bolaget ger marknadsmässig avkastning. Ingen anvisning från ägaren om elpriser har hittats.