Läsversionen

Metod

Elpriset är inte ett pris utan flera. Det som står på elräkningen är summan av ett marknadspris, en avgift till ett monopol och skatter som riksdagen bestämmer. Här är hur de bildas, och hur vi har valt siffrorna.

Spotpriset

Själva elen köps och säljs på den nordiska elbörsen, dygnet före, timme för timme. Sverige är delat i fyra elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder, och varje område får ett eget pris. Alla producenter som behövs i ett område får samma pris, det som den dyraste nödvändiga producenten begär. Så fungerar elmarknaden i hela EU. När ledningarna mellan områdena räcker till blir priset detsamma, när de är fulla delar sig priset. Det timpris som kallas spotpris är grunden för det rörliga elavtalet. Med fast pris betalar elhandlaren spotpriset och tar betalt för risken.

Nätet och skatterna

Elnätet ägs av nätbolag med ensamrätt i sitt område. Ingen kan välja nätbolag, så Energimarknadsinspektionen sätter ett tak för hur mycket varje bolag får ta in, och bolagen kan överklaga taket i domstol. Energiskatten bestäms av riksdagen och är densamma i hela landet, med lägre skatt för industrin. Momsen är 25 procent och läggs på allt, även på energiskatten.

Enheter

Hushållspriser anges i öre per kilowattimme. Börspriser anges ofta i euro per megawattimme: en megawattimme är tusen kilowattimmar, så en euro per megawattimme är en tiondels eurocent per kilowattimme. Årsproduktion och användning anges i terawattimmar, en miljard kilowattimmar. Kronor är löpande priser om inget annat står. Där vi jämför över lång tid använder vi Energimyndighetens serie i fasta priser och säger det.

Kartan över Sverige är byggd av kuber från en öppen världskarta. Gränserna mellan elområdena är raka breddgrader nära de verkliga, som följer kommungränser.

Var forskarna är oense

Ingen myndighet och ingen forskare har delat upp prisuppgången 2021–2023 i andelar för gas, väder, stängda reaktorer, kablar och stamnät. Den enda modellstudien av vad Ringhals 1–2 hade betytt gäller en enda höst och är gjord åt ett forskningsbolag som ägs av energibranschen och Svenska kraftnät. Det står vid källan. Effekten av nya kablar beror på om man räknar på ett krisår eller ett vanligt år. Där resultaten skiljer sig visar vi spannet och säger vad det beror på.

Hur vi väljer siffror

Innehållet bygger på forskning, officiell statistik och offentliga handlingar: myndigheters rapporter, domar, propositioner, EU:s beslut och offentliga register. Siffror som sprids i debatten, från branschen, intresseorganisationer, partier och medier, har vi följt till studien eller datasetet bakom. Organisationers remissvar visar vad de har tyckt, aldrig vad som är sant. Där vi bara har sett en siffra i en sammanfattning markerar vi källan som andrahandsuppgift. Där vi har räknat själva, som när vi lägger ihop elområdenas produktion, bygger det på tabellen i källan.

Samma krav gäller oavsett vilken sida en siffra hjälper. Sajten säger inte åt någon vad hen ska göra eller tycka, och ingen enskild person pekas ut.

Alla platser, steg och fakta finns i läsversionen, och varje källa i källförteckningen.